Alla som någon gång gett sig in på den kreativa banan (det kan gälla alltifrån stickning och drejning till järnsmide och akvarellmålning) har också med all sannolikhet upptäckt att detta snart blir mer än en hobby, det blir en livsstil. Det verkar som att vi människor har en inneboende önskan om att uttrycka oss creative persongenom olika medel, tekniker och material. Här hos oss på FAOS så pratar vi mycket om den skapande processen som en livsstil, och det är inte för intet som tankar kring kreativitet och konstnärskap upptar en stor del av våra tankar. Det finns helt enkelt något fantastiskt med att vara en skapande människa! Om man sedan väljer att kalla sig själv för konstnär eller något annat spelar mindre roll, men vi menar att alla är konstnärer på sitt eget vis.

Att skapa är att leva och ju mer man ger sig in i sitt skapande och hänger sig åt alla de intryck och impulser man utsätts för, desto mer utav en livsstil och en livsåskådning blir det. Tänk bara på en sån sak att det finns konstnärer, likt tidigare nämnda Rosa Bonheur, som nästan varje dag av sitt liv ägnade sig åt sin konst. Detta trots att hon inte alls alltid kunde räkna med att få en tavla såld, utan för att det var för henne ett sätt att leva.

Du som läser detta just nu tänker kanske att det låter lite väl intensivt och “sekt-artat”, men så är det inte på långa vägar. Vi uppmuntrar till fritt tänkande och vill vara varandra till hjälp, såväl inom konsten som i det övriga livet. Det sistnämnda är inte minst viktigt eftersom konsten och skapandet har hjälpt många kvinnliga konstnärer genom besvärliga perioder i livet. Men man behöver ju inte må dåligt för att måla, skulptera eller blåsa glas – tvärtom kan det vara ett underbart sätt att uttrycka sin glädje och sin egen personlighet.

När man som vi gör, i en gemenskap, upptäcker olika konstformer och riktningar så kommer vi också att uppskatta det som vi tidigare aldrig haft förmåga till att uppskatta. Jag personligen som skriver just detta inlägg hade aldrig någonsin varit det minsta intresserad av konstglas. Men efter ett gemensamt besök hos lokala glasblåsare i Småland för ett antal år sedan så har jag fått en helt ny syn på denna komplicerade och tidskrävande konstprocess. Livet består av lärande sägs det ju, och konsten som livsstil är ett utmärkt exempel på att detta faktiskt är sant.